Jag packar ihop mina saker och fäller ihop solstolen. Sen går jag och Sophia mot bilen. Precis när jag ska öppna bildörren så hör jag någon ropa mitt namn. Jag kollar upp och lite längre bort står William.

 - Olivia, vänta! Ropar han och jag lägger in mina grejer i bilen.

Jag går mot honom och till slut står jag framför honom.

 - Jag lovar dig att detta inte är Haffa Guzz, säger han lugnt.

 - Nehe, hur kommer det sig då att du pratar mig som dom andra. Först nummret, sen en kyss, säger jag argt.

 - Jag gillar dig och vill ha ditt nummer, är det konstigt?

 - Nej men du bara kysste mig sådär.

 - Förlåt, det kanske hände lite hastigt, säger han. "Är jag förlåten?"

 - Visst, säger jag.

 - En fråga till...

 - Vad?

 - Nummer?

 - Visst, säger jag och rycker ifrån han sin mobil.

Jag slår in mitt nummer och ger tillbaka den.

 - Ses någon gång, säger han och kramar om mig. Jag vill inte släppa men jag är såklart tvungen.

 - Hej då, säger jag och går mot bilen igen. Där sitter Sophia och väntar.

 - William va? Frågar hon.

 - Ja, säger jag.

 - Jag ska inte ta honom ifrån dig, man kan lätt se att du har känslor för han, säger hon och jag rodnar.

Jag nickar och tittar ner på mina fötter för att inte visa mitt röda ansikte. Sophia släpper av mig hemma och jag springer snabbt in i mitt hus och slänger mig på sängen. Hem Ljuva Hem! Mer hinner jag inte ligga där innan det ringer på dörren. Jag reser mig upp och släpar fötterna till dörren. Jag öppnar och utanför står William.

 - Redan? Säger jag med en trött röst.

 - Förlåt men du glömde din tröja på stranden, säger han och räcker fram min tröja.

 - Tack, säger jag och tar den.

 - Bor du här? Frågar han.

 - Ja. Kom in, säger jag och backar lite.

Han nickar och stiger in i mitt hus.

 - Är du ensam? Frågar han.

 - Ja, min mamma och pappa är borta i tre veckor i Spanien, säger jag tyst.

 - Är det inte lite ensamt?

 - Jo men Sophia sover ofta över.

 - Okej.

Han går in i vardagsrummet och slänger sig i soffan. Han bor ju inte ens här, ändå gör han det.

 - Skön soffa, säger han och flinar. "Kom hit". Jag rodnar till och sätter mig i soffan en bit från han.

Han suckar och sätter sig närmare mig. Jag tittar bort och tar tag i fjärrkontrollen och sätter på TV:n.

 - Vill du titta på en film eller något? Frågar jag.

 - Sure! Säger han och lyser upp.

Jag flinar och ställer mig upp. Jag tar fram lådan med filmer och vi bestämmer oss för att titta på Titanic. Mitt i filmen kommer jag på att den nästan är tre timmar lång. Jag vill inte sitta bredvid honom i 3 timmar.

 - Vill du ha något? Frågar jag.

 - Nej tack, säger han och fortsätter titta på filmen.

Han lägger arm runt mig och trycker mig närmare honom. Jag tittar på honom och våra ansikten är bara några centimeter från varandra. Jag lutar mig fram och kysser honom. Han besvarar kyssen och jag lägger mina armar runt hans hals och han sina händer vid min midja. Hela min mage sprakar av fyrverkerier och jag blir alldeles varm inombords. Jag släpper kyssen och tittar honom i ögonen. Han lägger sin hand vid min kind.

 - Wow, säger jag och han ler.

Vi fortsätter titta på filmen och jag lutar mitt huvud mot hans axel.

Handlar om: Olivia är 17 år och bor i Stockholm. Under sommarlovet träffar hon en kille. William Forslund. Med i RandomMakingMovies. Han kysser henne första gången dom träffats och hon tror att dom spelar in någon Haffa Guzz men enligt han så gör dom inte det.

Jag känner hur solen bränner mot min hud. Jag vänder på mig och sträcker mig efter tidningen men faller av solstolen. Jag muttrar och reser mig upp igen. Några tjejer står och skrattar lite längre bort och jag ger dom en grimas. Jag ställer upp solstolen och sätter mig ner igen.

 - Vill du bada? Frågar Sophia. Sophia är min bästis.

 - Snart, säger jag och bläddrar i tidningen.

När jag till slut läst igenom hela tidningen :D hehe, så följer jag med Sophia till vattnet. Jag hoppar i vattnet med en gång medans Sophia står vid kanten och tvekar.

 - Jag trodde du ville bada? Säger jag och skrattar.

 - Jag vet, det vill jag, det är bara det att...

 - Badkruka! Ropar jag åt henne och hon skrattar till.

Hon ger mig en grimas och går långsamt ut i vattnet. När hon till slut står bredvid mig så simmar jag lite längre ut.

 - Nej, inte sååå långt ut! Säger hon efter mig.

 - Stanna där då! Ropar jag och vänder mig om. Jag backar ut men råkar simma in i någon.

Jag vänder mig om och där står en kille. Bruna ögon, mörkt hår och ett fint leende. Nej, vad är det jag säger?

 - Hej, får jag fram.

 - Hej, säger han.

Pinsamt....

Jag har ingen aning om vad jag ska säga men han avbryter den pinsamma stämningen.

 - Vad heter du? Frågar han.

 - Olivia, du då?

 - William, säger han.

Helt plötsligt känner jag igen honom. William Forslund i RandomMakingMovies.

 - Forslund? Säger jag och han nickar.

 - Tittar du på RMM?

 - Ja.

 - Gillar du oss?

 - Ja, ni är väl roliga, säger jag och ler lite.

 - Vem är du här med?

 - Sophia, min kompis, du då?

 - Ture och Nicklas.

 - Jaha, jag tänkte väl att det var dom jag såg förut.

Han nickar och det blir en liten pinsamt stämning. Det är lätt att prata med han om det finns något att prata om, annars är det bara pinsamt..

 - Kan jag få ditt nummer? Frågar han.

 - Det är inget liknande Haffa Guzz va? Frågar jag.

 - Nope, säger han.

Jag kollar mig omkring lite för att titta efter kameror.

 - Det finns inga kameror, säger han och jag rodnar.

 - Jag tittade inte efter...

Mer hinner jag inte säga innan han har lutat sig fram och kysst mig. Jag backar och tittar förvånat på honom.

 - Inte Haffa Guzz sa du va? Säger jag argt och går mot stranden.

Jag sätter mig bredvid Sophia på solstolen och tar upp tidningen.

 - Du har ju redan läst den, säger hon och skrattar.

Jag suckar och lägger ifrån mig tidningen.

 - Vem var det du pratade med? Känner jag honom? Frågar hon nyfiket.

 - Nej, det var bara William Forslund, säger jag ointresserat och lägger mig ner.

 - WILLIAM FORSLUND!? Råkar hon skrika lite för högt och allas blickar riktas mot oss.

Jag märker att Nicklas och Ture stirrar på oss som att hon hade sagt världens knäppaste sak.

 - Du skämmer ut mig, säger jag argt.

 - Vad sa han? Var han snygg?

 - Nej, han var inte snygg, ljuger jag.

 - Tror du att han kan bli intresserad av mig?

 - Ja, säger jag men känner hur det värker till i bröstet. Jag har alltid haft känslor för han, jag har alltid tittat lite mer på han än dom andra killarna i deras videos. Jag kan ju inte säga nej till henne men jag hade ju inte heller lust att säga ja.

 - Du gillar Ture va? Säger hon.

 - Ture? Nej, han är ju snygg men inte riktigt min typ, säger jag och blundar.

Hon blir tyst och jag fortsätter att sola.

Hejsan Svejsan! Jag ska skriva en novell om William Forslund. Jag har aldrig hittat någon novell om honom så jag tänkte att jag skulle gör en ;)